Vad gäller extra för stål som används i byggnationen?

Vad du konkret måste göra

Vad som förväntas av dig

Stål som hamnar i byggsektorn möter i praktiken två förordningar som existerar parallellt. Förordning (EU) 2024/3110 gäller byggprodukter och reglerar under vilka förutsättningar en produkt som balk, plåt eller profil får släppas på marknaden och vilken prestationdeklaration som hör till det. Förordning (EU) 2024/1781, ESPR, reglerar det digitala produktpasset och kraven på hållbarhet och information om själva produkten, oberoende av den tillämpning där den hamnar. För ett företag som handlar med eller bearbetar stål för byggsektorn innebär detta att båda regelverken samtidigt kan vara relevanta, och det kräver klarhet om vem som reglerar vilken del.

Fastställa byggproduktsstatus

Utgångspunkten är att stål som är avsett att permanent inarbetas i ett byggverk faller under tillämpningsområdet för Förordning (EU) 2024/3110. Det påverkar prestationdeklarationen och CE-märkningen för byggprodukten, oberoende av produktpasset. För en stålhandel eller ett konstruktionsföretag med 10 till 100 anställda innebär detta praktiskt sett att två dossier per produkt kan uppstå: ett med byggproduktstekniska uppgifter, ett med uppgifter för det digitala passet enligt ESPR. Den som hanterar dessa två dossier separat löper risken att uppgifterna skiljer sig när en specifikation ändras.

Bestämma härkomst och roll i kedjan

Artikel 1 i ESPR fastställer förordningens målsättning och tillämpningsområde, och därav följer att förpliktelserna skiljer sig åt beroende på vilken roll ett företag har i kedjan. En stålhandel som köper in profiler från en europeisk tillverkare står i en annan situation än en importör som levereras direkt från utanför EU. Den som är osäker härom kan pröva sin egen ställning mot frågan är jag importör eller tillverkare enligt ESPR? För företag som säljer vidare stål utan att själva bearbeta det är frågan vilka skyldigheter har en distributör eller handlare av stål? relevant, eftersom en handlare vanligtvis har ett annat ansvar än en tillverkare.

Leverera uppgifter som överensstämmer med byggapplikationen

För stål som används inom byggsektorn finns det extra vikt på frågan om uppgifterna i passet överensstämmer med vad som står i prestationdeklarationen för byggprodukten. En avvikelse mellan båda dokumenten är för en köpare — till exempel en entreprenör som bearbetar stål — en signal om att något inte stämmer i kedjan. För företag som släpper stål på marknaden under eget varumärke gäller här ytterligare överväganden; se sidan jag säljer stål under mitt eget varumärke — vilka förpliktelser får jag? går vidare på detta.

Upprätthålla spårbarhet genom kedjan

Byggstål passerar ofta genom flera händer: producent, handlare, bearbetare, entreprenör. Vid varje övergång måste kopplingen mellan den fysiska produkten och motsvarande uppgifter förblir intakt, så att QR-dataöverföringen på byggplatsen fortfarande pekar på rätt information. För företag som arbetar med leverantörer utanför EU är detta en återkommande punkt; se härom min tillverkare ligger utanför Europeiska unionen — vem reglerar produktpasset då?

Där det går fel i praktiken

Ett antal situationer återkommer regelbundet i byggstålkedjan:

• En handlare utgår från att CE-märkningen av byggprodukten även täcker det digitala produktpasset, och upptäcker först vid en kontroll att det är två separata förpliktelser.
• Stål skärs eller bearbetas innan det når byggplatsen, och den part som utför bearbetningen dokumenterar inte om de ursprungliga produktuppgifterna fortfarande stämmer för det bearbetade materialet.
• En importör av stålprofiler från utanför EU levererar en prestationdeklaration, men har ingen insyn i vem som ska sammanställa uppgifterna för produktpasset.
• Vid en sammanslagning av partileveranser på byggplatsen — olika serier stål som tillsammans bildar en byggdel — blir kopplingen mellan fysisk produkt och digitalt pass oklar.
• Ett konstruktionsföretag säljer vidare restmaterial från ett projekt till en annan part, utan att någon har dokumenterat vem som då är ansvarig för uppgifternas korrekthet.

Vad du kan dokumentera

För företag som handlar eller bearbetar stål för konstruktion är det praktiskt att skriftligt dokumentera följande punkter:

• Vem i organisationen som är ansvarig för byggproduktdossieren (prestationsförklaringen) och vem som är ansvarig för det digitala produktpasset, inklusive ett fastställt samspel mellan dessa två — se även vem är ansvarig för stålproduktens produktpass?
• En översikt per produktlinje över vilken roll företaget intar: tillverkare, importör, distributör eller märkeshållare.
• Avtal med leverantörer om tidpunkten för när passuppgifter levereras, och vad som händer om en stålparti bearbetas eller kombineras innan den når byggplatsen.
• En dokumenterad process för vad som händer om uppgifter i passet inte överensstämmer med prestationsförklaringen för byggprodukten, inklusive vem som hålls ansvarig — relevant mot bakgrund av frågan vem är ansvarig om felaktiga uppgifter finns i produktpasset?
• Ett val huruvida sammanställning och hantering av passuppgifter genomförs internt eller outsourcas, även beroende på omfattningen av produktsortimentet — se behöver jag extra personal för produktpasset eller kan jag outsourca det?

Dessa punkter fastställer ingen juridisk skyldighet som inte redan följer av regelverket, utan säkerställer att det är tydligt inom organisationen vem som hanterar vilken del av dossieren — något som lätt hamnar i bakgrunden i en kedja med flera länkar, som ofta är fallet med konstruktionsstål.