Hur visar jag CO2-utsläpp per ton stål?

CBAM räknar redan nu, produktpasset ännu inte

Att visa CO₂-utsläppen per ton stål går via två separata spår, och vilket spår som är tillämpligt beror på vad som händer med stålet. Den som importerar järn eller stål från ett land utanför EU möter det koldioxidgränskorrigeringssystemet (CBAM, Förordning (EU) 2023/956): där finns redan en skyldighet att beräkna och rapportera inbäddade utsläpp per ton enligt en metod som anges i denna förordning. Den som handlar eller förarbetar stål inom EU och snart måste tillhandahålla ett digitalt produktpass enligt ESPR väntar på en annan metod: den för själva produktpasset, som per produktgrupp ännu måste fastställas genom en delegerad handling (artikel 39 i Förordning (EU) 2024/1781). Det finns alltså ingen gemensam beräkningsmetod som fungerar för båda ändamålen samtidigt — en CBAM-beräkning är inte automatiskt lämplig eller tillräcklig för produktpasset, och vice versa.

För vem detta gäller och för vem det inte gäller

CBAM påverkar importören: den som för järn, stål eller vissa härledda produkter från utanför EU in i Unionen är den som har rapporteringskyldig för inbäddade utsläpp. Förordningen är inriktad på denna importhandling, inte på stål som redan är producerat inom EU eller som byter ägare inom EU utan gränsöverskridning från utanför Unionen. För stålhandlare, metallförarbetare och konstruktionsföretag som köper in inom EU är CBAM alltså som regel inte det relevanta ramverket för deras egen inköp — såvida de inte själva är importörer.

Det digitala produktpasset enligt ESPR fungerar på motsatt sätt: det passet handlar om produkten själv, oavsett var den är producerad, och är avsett att göra data om bland annat miljöprestanda under produktens livslängd tillgänglig för hela kedjan — tillverkare, handlare, förarbetare och slutanvändare. Huruvida och hur CO₂-utsläpp per ton ska ingå som obligatoriskt där, och enligt vilken beräkningsmetod, är ännu inte fastslaget; det följer först från den delegerade handlingen för produktgruppen järn och stål.

CBAM körs redan, metoden för passet ännu inte

För CBAM gäller att skyldigheten att beräkna och rapportera inbäddade utsläpp redan följer av förordningen själv; de exakta beräkningsreglerna är utarbetade där. För det digitala produktpasset för järn och stål enligt ESPR är det annorlunda: artikel 39 föreskriver att test-, mät- och beräkningsmetoder fastställs per produktgrupp, och för järn och stål finns den delegerade handlingen ännu inte. Tills denna handling är publicerad finns det för passet ingen föreskrivna sätt att visa CO₂ per ton — vilket inte betyder att ingenting kan göras, men väl att en obligatorisk, harmoniserad metod för passet saknas. Så snart denna handling dyker upp uppdateras datumet och innehållet för detta här på denna plattform.

Hur detta hanteras i praktiken

Den som måste hantera import av järn eller stål från utanför EU tittar först på CBAM-förordningen själv: där står vilka varupositioner som faller under regelverket och vilken beräkningsmetod för inbäddade utsläpp som måste följas. Det är det spår där konkreta skyldigheter redan finns.

Den som handlar eller bearbetar stål inom EU och förbereder sig för produktpasset gör klokt i att redan nu inventera vilka CO₂-uppgifter som är tillgängliga — till exempel via tillverkaren, via befintliga miljödeklarationer, eller via CBAM-uppgifter om de redan finns till hands eftersom stålet är importerat. Dessa uppgifter kan senare tjäna som grund, även om den slutgiltiga beräkningsmetoden för passet ännu inte är fastställd. Det är ingen idé att redan nu klassificera en metod som slutgiltig, eftersom den delegerade handlingen kan fastställa denna metod på ett sätt som avviker från vad som för närvarande är brukligt. Vad som däremot är värdefullt är att ordentligt föra register över de uppgifter som finns, så att de snabbt kan konverteras till vad passet kräver när metoden publiceras.

Grunden: CBAM-förordningen och artikel 39 ESPR

Skyldigheten att beräkna inbäddade utsläpp per ton vid import av järn och stål följer av förordning (EU) 2023/956, koldioxidgränsjusteringsmekanismen. Skyldigheten att fastställa en test-, mät- och beräkningsmetod per produktgrupp för det digitala produktpasset följer av artikel 39 i förordning (EU) 2024/1781 (ESPR). För järn och stål har denna senare metod ännu inte publicerats; CBAM-metoden finns redan i förordningen själv.

Den som redan nu har att göra med CO₂-rapportering för stål genom import konsulterar CBAM-förordningen för de gällande beräkningsreglerna. Den som förbereder sig för produktpasset för register över befintliga CO₂-uppgifter på ett överskådligt sätt och avvaktar den delegerade handlingen — denna sida uppdateras så snart denna är tillgänglig.

Vad detta baseras på

Själva förordningen finns på EUR-Lex. Vi hänvisar per påstående; du behöver inte tro på oss.

Vad du konkret måste göra

CO₂-utsläpp per ton stål är en av de siffror som företagare i stålhandeln oftast stöter på: alla vet att siffran en gång blir en fast del av produktpasset, men den beräkningsmetod som hör till det är ännu inte fastställd. Vad som redan händer innehållsmässigt är CBAM: vid import av stål från länder utanför EU efterfrågas och beräknas redan CO₂-utsläppen per ton, dock för ett annat syfte än produktpasset. Dessa två linjer — CBAM nu, passet senare — löper delvis parallellt och det är exakt där förvirringen uppstår.

Vad som förväntas av dig

Lämna in CO₂-data vid import (CBAM)

För stål som importeras från utanför EU gäller enligt Förordning (EU) 2023/956 (CBAM) att CO₂-utsläppen som frigörs vid produktionen rapporteras och på sikt blir finansiellt reglerade. För ett företag med 10 till 100 anställda som importerar stål innebär detta i praktiken att data om de inbäddade utsläppen efterfrågas från leverantören utanför EU, och att dessa data registreras per försändelse. Detta är skilt från produktpasset: CBAM är ett handelsinstrument vid gränsen, passet är en produktdataöverförare som reser med stålet. Vad CBAM betyder för stålimporten är därför en separat fråga som väl rör samma underliggande siffror.

Följ en beräkningsmetod när den är fastställd

För produktpasset själv gäller enligt artikel 39 i ESPR (Förordning (EU) 2024/1781) att värden som CO₂-utsläpp per ton bestäms enligt en test-, mätnings- eller beräkningsmetod som Europeiska kommissionen fastställer per produktgrupp. För stål finns denna metod ännu inte. Det betyder inte att det finns inget att göra: det betyder att ett företag gör klokt i att redan nu veta vilka data som ligger bakom sådan en beräkning, så att de inte behöver härledas i efterhand. Tänk på skrotandelen, typen av ugnsprocess, energikällans ursprung. Den som redan nu registrerar skrotandelen i smältan, har senare en viktig del av beräkningsarbetet redan genomfört, eftersom skrotandel är en kärnvariabel i de flesta kända CO₂-metodiker för stål.

Göra skillnad mellan scope 1, 2 och 3

Redan utan en fastställd metod är det praktiskt värdefullt att göra skillnad mellan utsläppen från den egna produktionsprocessen (scope 1 och 2) och de utsläpp som redan finns i inköpt stål eller malm (scope 3). För halvfabrikat som bearbetas vidare är det framför allt viktigt vad för CO₂-belastning som redan finns i det inköpta materialet. Det ansluter till frågan om malmens ursprung registreras i passet, eftersom råvarans ursprung ofta är avgörande för CO₂-profilen — malm från en högovnsprocess skiljer sig från skrot i en elektroug.

Hålla data spårbara till källan

Oavsett vilken beräkningsmetod det blir måste de underliggande siffrorna komma från något påvisbart: en energifaktura, en processregistrering, en uppgift från leverantören. En CO₂-siffra som inte är spårbar till en källa är i praktiken inte hållbar när en kund eller tillsynsmyndighet frågar om den.

Där det går fel i praktiken

Några situationer återkommer bland företag som arbetar med detta ämne:

CBAM-siffror förväxlas med passportsiffror. En importör tror att CO₂-uppgiften som lämnats för CBAM automatiskt också gäller för produktpasset. Omfattningen och syftet med båda regelverken skiljer sig, och beräkningsmetoden för passet är ännu inte fastställd — att direkt ta över en CBAM-siffra kan senare ge ett felaktigt resultat.
Ett medelvärde används i stället för ett värde per försändelse eller parti. Ett genomsnittligt CO₂-värde över en helt års produktion säger lite om en specifik coil eller stålbalk, medan passet senare just förväntar sig data per produkt eller parti.
Skrotandelen registreras inte separat. Eftersom skrot har stor inverkan på CO₂-utsläppen per ton, är en saknad eller felaktig registrering av skrotandelen ett av de vanligaste proven i dossiern.
Leverantörer utanför EU tillhandahåller ingen underliggande data. Vid import mottas ibland endast en slutlig siffra utan underbyggnad. Så snart den siffran kontrolleras, finns det inget att falla tillbaka på.
Det väntas tills metoden finns innan något dokumenteras. Eftersom den delegerade handlingen ännu inte har publicerats, skjuter vissa företag upp all registrering. Det betyder att basdata från före det datumet saknas när metoden väl träder i kraft.

Vad du kan dokumentera

En översikt per försändelse av CO₂-data som angetts för CBAM, inklusive leverantörens underliggande källa.
En registrering av skrotandelen per smältning eller parti, att kombineras med dokumenteringen av andelen skrot i smältningen.
Ett dossier per leverantör med typ av produktionsprocess (masugn, elektrisk ugn) och, om känt, energikällan.
Fakturor eller registreringar av energiförbrukning per produktionslinje, som underbyggnad för en framtida beräkning.
En anteckning för varje parti om råvarans ursprung, i anslutning till dokumenteringen av ursprunget för järnmalm.
En logg över ändringar i produktionsprocess eller energikälla, så att CO₂-siffror senare kan kopplas till rätt period.

Så snart Europeiska kommissionen publicerar den delegerade handlingen för stål enligt artikel 39 i ESPR, följer här beräkningsmetoden och det datum då denna blir obligatorisk.

Detta är ingen juridisk rådgivning. Den här sidan ger allmän information om regelverket som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på ditt eget fall rådfrågar du en jurist eller den behöriga tillsynsmyndigheten.

Skriven med AI baserat på källorna ovan, kontrollerad av en människa den 2026-08-22. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättelser får prioritet.